Nervositeten övergick till en positivitet.

Enligt banktjänstemannen så har jag inte gjort någon glädjekalkyl utan jag har nog t.o.m varit lite för "hård". Vilket känns jätte bra. Så man kan väl säga att mötet med banken gick bra.   Nästa viktiga datum är torsdag nästa vecka, sen kommer de sista pusselbitarna att börja falla på plats.

Yeeeehaaa. 

Nervositeten börjar komma krypandes. Men det är väl så det ska vara, vore ju konstigt om man är lugn som en filbunke när man är till att göra en sak som kan förändra ens liv totalt. 

Var tvugnen att kasta ihop en kaka som nu börjar ge ifrån sig en ljuvlig doft från ugnen. Allt för att lugna nerverna och att tänka på något annat.

Jag har precis sett färdigt på en film som jag inte hade hört talas om innan Erika rekommenderade den.

Jag kan bara säga att jag fick uppleva många känslor i den filmen. Stor sorg, förbannande över religion, förfäran över att det fortfarande pågår, karl elak blev jag också och jag fick mer än någonsin bekräftelse på att ordet Freedom måste tatueras in på kroppen igen.

Filmen jag har sett är Soraya M.

En film som är baserad på en sann händelse som inträffade i Iran 1986. Alltså inte så extremt länge sedan, och med tanke på att det så sent som förra året var många artiklar om en kvinna som skulle stenas till döds, så är denna film fortfarande högaktuell.

http://www.discshop.se/filmer/dvd/soraya_m/P79557

Så fruktansvärt avskyvärt!

Jag kan varmt rekommendera den här filmen och den sista halvtimmen är nog en utav de starkaste filmupplevelser som jag någonsin har sett. Man blir mentalt våldtagen och det bör inte lämna någon oberörd. Går man ifrån den här filmen och rycker på axlarna, då är det något grundläggande fel på en.

Varför känns en rubrik så lätt att skriva om... tills man sitter här och ska knappa ned nått?

Har jag några mål, alltså saker som man har plitat ned på papper och även skrivit ned ett datum? Nä det har jag ju inte. Jag har ju bara ett konkret mål just nu och det är gården.

Sen har jag ju önskningar av vad livet ska ge. Ni vet, hitta mannen i livet, att skaffa barn, skaffa lite mer djur, att leva och bo där man trivs, att få möjlighet att göra det man tycker om osv osv.

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Jag skulle egentligen behöva gå och lägga mig så att man orkar med morgondagen och all övning som kommer att ske uppe på Sundsvall raceway.

Men jag är alldeles upprymd efter att ha tittat på Twilight. Jag har aldrig sett den och ska jag vara ärlig så trodde jag att det skulle vara en skit film. Men alltså, NU förstår jag vad alla har pratat om. Eller rättare sagt varför alla har kört O.M.E (Oh My Edward). Fan kille har ju ögon som går genom rutan. Man blir ju alldeles till sig. Jisses amalia.

(bilden är från google)

Sen är det väl något sexigt med den storyn också, ni vet förbjuden frukt. Att bli trollbunden av en annan människa. Att känna sig säker, skyddad, åtråd, u name it. Sexigt. Grrrr.

Nu har Maja fått somna in.  

Jobbigt var det för mig men jag vet ju att det var det bästa för henne. Tack Sara att du följde med, det var guld värt.

Några av bilderna så är ett x med, men med tanke på att hon avgudade honom så känns det som att dom måste med. (Hoppas du inte tar illa upp PB). 

Det finns mycket som jag saknar. Men en sak som jag MÅSTE få fram lite fort är en bil.

Dag 29 – Dina mål
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Finns så många smultronställen som jag trivs på. Speciellt nu när sommaren står vid dörren. Då, beroende på vilket väder det är, far man till det ställe som passar bäst för humöret. En varm sommardag åker jag ut till havet och klipporna för att sola och njuta av doften från havet, vågskvalpet och lugnet det ger.

Man kan ju kasta in en sandstrand också, men med hund så får man inte vara vart som helst. Så därför försöker jag fara till ställen där jag helst får vara själv. Så kan Humla få vara lös och jag behöver inte oroa mig för att det ska komma fram någon icke hundtränad unge.

Folk kan klaga på hundar och att de inte är van vid barn. Men hallå, det är väl ett större problem med ungar som inte är van vid hundar! De kommer fram i full fart mot hunden, utsträckta armar, stirrandes in i deras ögon, ler och ska helst krama hunden. Allt medan föräldrarna tittar på och tycker att det ser så sött ut.

Jag har flera gånger ryat till när ett barn har kommit farande på det sättet. Resultat: Ett barn som tvärstannar och får en darrande underläpp, samt en förälder som stirrar surt på en.

Nåja, det var en sidospår som heter duga. Hahaha.

Mer favoritplatser...

* Västanå fallet.

* Sättna med mullrande dragracingbilar.

* Gården som jag vill äga inom kort.

* Att sitta på muren på Norra berget och bara njuta av utsikten över Sundsvall.

* På en trottoar och kolla på alla snygga och fräna bilar under en cruising.

Ja det är väl några favoritställen som jag tänker delge.

Dag 28 – Något du saknar
Dag 29 – Dina mål
Dag 30 – Ett sista ögonblick