Var tvungen att agera skogshuggare, då stod Naomi så stilla och fint på spåret.

Det var roligt att se hur solens strålar har smält bort frosten på ena sidan av tallarna. 

Klass2 varning över bl.a Västernorrland inatt och imorgon. Hmmm, det gör mig nervös eftersom jag ska ut och jobba imorgon. Verkar som att jag ska göra utkörningar i Sundsvall och jag antar att det är med bil och släp.

Håller tummarna på att det blir bättre väder än vad de tror.

Jag vet inte vad det är med mig idag. Känner mig låg och på gränsen till att kunna bli deprimerad (så känns det iaf) och jag vet inte riktigt varför. Eller jo det gör jag väl egentligen, men det är många små saker som tillslut blir ett stort svart moln över mig.

Det rör sig om pengar, vikt och vetskapen om att jag snart fyller 34 år och fortfarande inte har gjort det som jag hade förväntat mig av mig själv.

När jag var 24 var jag helt övertygad om att jag 10 år senare, skulle ha ett riktigt Svensson liv. Du vet; man, hus, barn, vovve, volvo osv.

Men här är man: långt ifrån där man trodde sig skulle vara.

Tyvärr kan man ju inte få allt. Men jag önskar att jag hade ett jobb som man kunde gå till var dag så att man känner sig lite meningsfull iaf. Det hade ju löst den mentala biten med att slippa oroa sig över pengar varje dag.

Nackdelen med att bli låg är att man inte orkar ta tag i det man måste göra. Jag måste ju ändra på någonting för att det ska bli en ändring. Men just nu är jag bara helt blank, jag orkar inte.

"Tänk på Johnny Kennedy, tänk på Johnny Kennedy" är mitt lilla mantra just nu. "Det finns alltid någon annan som har det värre. Detta är ett I-lands problem. Skärp dig nu och sluta tyck synd om dig själv". Ja meningarna jag säger till mig själv är ju sann. Men det innebär inte att jag mår bättre. Inte just nu iaf, men snart så har jag ryckt upp mig själv igen....

Snart så.

Gott nytt år på er.

Hoppas gårdagskvällen var till sin belåtenhet och att huvudet inte dunkar allt för hårt på er idag.

Själv så blev det ett lugnt nyårsfirande, som vanligt. Jag, Micke och djuren var hemma och åt tacos, ja nu åt ju inte djuren tacos men ni fattar.   

Så kom det där magiska tolvslaget, den tidövergången som gör att alla hoppas på en bättre framtid. Man ger sig löften om att "Iår då ska jag...."

Själv har jag slutat ge nyårslöften. För vem håller ett nyårslöfte? Det känns som att det är dömt att misslyckas redan när man säger att det är ett nyårslöfte. Nyåret är ju kort! Det är väl tidsmässigt lika lång tid som det tar att mentalt ändra om sig när man ska skriva datum framöver. Tar väl ett par veckor men sedan är det ju faktiskt det år man lever i. Alltså varar ett nyårslöfte ungefär lika länge.

Själv har jag bestämt mig för att jag ska börja träna. Nu kanske det inte blir på gym per omgående, men jag ska börja röra på mig mer. Har varit VÄLDIGT mycket för lat på den fronten. Men nu ska det ändras! Och detta är INTE ett nyårslöfte. Detta är ett löfte till mig själv, så att jag mår bättre både fysiskt och psykiskt. Och detta har jag redan börjat infria för ett par dagar sedan, nu gäller det bara att hålla i det. Men det kommer att gå bra, lita på mig.