Igår orkade jag inte skriva om den dagens händelser. Jag var helt enkelt slut, både fysiskt och psykiskt.

Dagen började som vanligt (när man har dagskiftskörningen) kl 03:00 då klockan ringde. Ner och åt lite gröt för att sedan göra sig iordning och fara hemifrån. Kl 04:00 rullar jag ut med lastbilen genom grindarna på jobbet.

Vi skulle hämta timmer (eller ja för att vara exakt; granmassa) från ett ställe i Matfors som skulle köras till Iggesund. Den bestämda vägen som vi ska köra är den via Sörfors till Gnarp, för att sedan ta E4 därifrån. Sträckan Sörfors - Gnarp tar ca 50 minuter att köra.

Första hämtningen gick bra och likaså körningen tillbaka på samma väg. Detta trots att det hade småregnat åt bägge håll.

Andra hämtningen då hade förutsättningarna på vägen ändrats .... TOTALT.

Nu var det helt plötsligt inte en väg utan en rodelbana men utan de stöttande kanterna.

Nackdelen var att jag inte hade någon möjlighet att vända när jag inser att jag kör på en isgata, utan det var bara att ta tjuren vid hornen och smyga sig fram. Men något så fruktansvärt att försöka ta sig fram på.

Det tog 1 h och 20 minuter att komma ut till E4. Under den tiden har jag suttit på helspänn, framåtlutad med ett stadigt tag om ratten med vänsterhanden och med högerhandens pek- och långfinger på knapparna för sandspridarna, ifall jag skulle vara tvingad att använda dom.

Här är ju nackdelen. Det finns ju inte obegränsat med sand i spridarna, så det gäller att välja sina "sandstunder". Annars är dom slut när man verkligen behöver nyttja dom.

Fanns några gånger då jag verkligen behövde dom, varav ena var när jag kom till en liten utförsluta med tillhörande vänstersväng. Där tappade jag fästet totalt. Resultat; bilen gick rakt fram med en påskjutande släp.

Tack och lov hade jag sand kvar, så snabbt som f-n tryckte jag på knappen för vänsterspridaren, skickade ut lite sand, fick fäste och klarade kurvan med en hårsmån.

Hastighet jag kom i? Ca 25 km/h.

Var flera gånger jag satt och tackade för mina sandspridare. Stor guldstjärna till den person som uppfann dom.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag måste vara en av de sämsta på att blogga. Kanske beror det på det faktum att jag faktiskt försöker leva mitt liv, under den tid jag lever. :) Men iaf, julen har passerat likaså nyår. Här sitter vi i starten på 2015 och försöker kisa in i framti...

Man kan lugnt säga att jag är rätt så dålig på att hålla bloggen uppdaterad. Men ibland kommer det några små vindar av kreativitet och då sitter jag här igen.   Lite tankar och funderingar som ligger i min hjärna. Dels var det det ang en blogg ...

Det finns många saker som jag kan bli så sinnesjukt less på, exempelvis när människor är korkad. Nä nu menar jag inte korkad som den där blonda tjejen i filmen som går på FB när hon ska gissa hur långt tid det tar att åka 80 miles om man åker 80 mph....

Idag är en sådan dag. Men jag tänker hålla mig från svordommarna och bara krasst konstatera att min lilla Ruby inte får komma till Sverige. Känns surt och riktigt riktigt tråkigt, för jag tror att den lilla hunden hade passat in alldeles utmärkt här ...

Det går en video på FB när Jeff Gordon kör runt med en bilförsäljare.  Rolig att titta på. Men jag tycker faktiskt att den här är rätt så rolig också. ...