Alltså, jag är så extremt nöjd med dagens ridlektion. Vi hade hoppning och Tineke skötte sig helt underbart bra! Första krysset som vi hoppade.. eller hoppade och hoppade, hon slog/snubblade över den.

Men när vi kom andra gången så hade hon skärpt till sig och hon använde bakbenen ordentligt. Det resulterade i ett runt fint och högt språng. Betydligt mycket högre än vad som krävdes, men det gjorde ingenting.    

Sedan lyckades vi med något som vi inte har klarat förut, nämligen att galoppera mellan två hinder. Tidigare har det varit någon form av travgalopp. Men idag så verkar hon äntligen ha fattat vad hon ska göra.

Jag är så hejdlöst nöjd!   

Förhoppningsvis så finns jag med lite grann på filmen som J's pappa filmade. Skulle vara så kul att se hur det såg ut, för det kändes ju helt suveränt. Å va lyrisk jag känner mig.  

Man vet att man börjar bli gammal när man börjar en mening med "Se dagens ungdom..."

Å det är precis det jag kommer att göra nu. Håll i hatten för nu ska gamlingen säga er nått.    

Se dagens ungdom, jag fattar mig inte på er. Jag var och gick runt elljusspåret idag och tydligen så var det någon klass som hade jympatimme ute i skidspåret. Ni vet hur ungdomar kan se ut på ett par skidor speciellt om dom inte är van att stå på några. De är lite långa, tafatta och allmänt kalviga i sitt sätt att röra sig, men likt förbannat så måste de vara så cool som möjligt. (Förmodligen för att uppväga allt annat). Men att vara ute i spåret i endast t-shirt och ett par byxor är något jag inte kan greppa.

Det var nollgradigt ute, nog för att solen sken men det blåste från älven så så extremt varm och skönt var det inte.

Jag kommer ihåg när man själv gick i högstadiet. Det var ju inte coolt att ha jackan stängd när det var minusgrader ute. Men att skippa den helt på en jympatimme.... det skulle nog ingen ens tänka på.

Så man ska väl vara glad att man växte bort från den där gruppdynamiken. Den som sa att man måste vara som alla andra för att bli accepterad.